Covid -19

Med anledning av COVID-19 pandemin finns rekommendationer från de Europeiska Referensnätverken (ERN) för sällsynta diagnoser. Under följande länkar finns för de olika sjukdomsteman inom ERN och däri relevant information och rekommendationer för både professionen och patienter. Läs mer

Stäng meddelande

Centrum för sällsynta
diagnoser i samverkan

Covid -19

Med anledning av COVID-19 pandemin finns rekommendationer från de Europeiska Referensnätverken (ERN) för sällsynta diagnoser. Under följande länkar finns för de olika sjukdomsteman inom ERN och däri relevant information och rekommendationer för både professionen och patienter. Läs mer

Stäng meddelande

Se den sällsynta människan

Att ha en sällsynt diagnos innebär ofta täta besök i sjukvården, med många olika experter. Sedan Anna blev mamma till Wilma för åtta år sedan blir det också besök för dotterns skull. Det är viktigt att vårdpersonalen ser helheten och förstår komplexiteten som den sällsynta diagnosen leder till.

– När jag kommer till vården för egna undersökningar vill jag ses som kvinna och en yrkesperson, inte som ett knippe diagnosproblem, säger Anna, som är socionom, sexualupplysare och sexualterapeut.

När hon är på sjukhuset med Wilma vill Anna bli bemött som förälder.

Dottern Wilma vet också hur hon vill att vårdpersonalen uppträder mot henne.
– Jag vill att de förklarar för mig vad som ska hända, säger Wilma, åtta år.
Det tycker hon att personalen är bra på vid Regionhabiliteringen dit Wilma kommer på kontinuerliga kontroller.
– Deras tester är roliga och även mellan testerna finns det kul saker att leka med. Det är bra att personalen förklarar, men också att de är roliga, säger Wilma.

Hon berättar frimodigt inför föreläsningssalens hundratals åhörare. Trots sin unga ålder är hon redan en erfaren föreläsare. I höstas pratade hon inför 150 EU– delegater i Bryssel om hur det är att vara barn och ha en funktionsnedsättning.

Wilma går i 2:a klass och gillar att springa och leka med sina kompisar, men har också rullstol för att spara energi.

– Ibland är det jobbigt att ha denna muskelsjukdom. Jag kan inte göra som andra barn i klassen. Leker vi jage blir jag oftast tagen först eftersom jag inte hinner undan, och sedan blir det jag som är den som jagar hela tiden.

Familjen är aktiv och reser mycket. Anna Hallgren, bestämde tidigt att familjen skulle åka utomlands för att Wilma skulle få träffa andra barn med samma diagnos. Sedan Wilma var två år åker de och pappa Axel till USA varje år.

– Vi fångar upp ny forskning och tar hem information, som vi ber våra läkare hjälpa oss att tyda.

Bland annat fick de reda på en behandling för munnen, som inte använts i Sverige för patienter med nemalinmyopati. Det har lett till att Wilma nu ska gå till specialisterna på Mun-H-Center för behandling.

– Jag önskar att sjukvården blir bättre på att fånga upp och samla kunskap kring sällsynta diagnoser. Det pågår mycket forskning om genetik för att ta reda på vad som har orsakat sjukdomen, men mindre om vad som händer när man har den.

Anna Hallgren berättat att hon, precis som många andra med nemalinmyopati är svårstuckna när blodprov ska tas, men det har personalen inte alltid kunskap om, eftersom det inte är dokumenterat.

– På mig och många andra fungerar det bara att sätta en butterfly- nål (egentligen för barn). Om personalen är måna om att ha en dialog med individen de har framför sig kan behov som dessa fångas upp och problem undvikas, säger Anna Hallgren.

Text och fotografi: Pia Vingros redaktör Ågrenska

Sällsynta diagnoser är inget ovanligt, men kunskapen om dem är däremot sällsynt.

- Vi behöver bli fler, eftersom situationen för personer med sällsynta diagnoser behöver förbättras. Det är särskilt viktigt med forskning. För det som är bra för sällsynta är också bra för andra, sa Robert Hejdenberg, vd för Ågrenska när han inledde Sällsynta dagen på Draken i Göteborg.

Vårdprocesser genom hela livet

Centrum för sällsynta diagnoser Väst bjuder, i samarbete med Ågrenska och Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser, in till en konferensdag för att diskutera sällsynta diagnoser och vårdprocesser genom hela livet för personer som lever med sällsynta diagnoser.

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan

CSD arbetar idag huvudsakligen med att sprida information för att öka kunskapen inom området sällsynta hälsotillstånd genom sin webbplats CSD i samverkan

CSD arbetar tillsammans med företrädare för hälso- och sjukvården, andra samhällsaktörer och intresseorganisationer för att förbättra livsvillkoren för personer som lever med sällsynta hälsotillstånd och deras närstående.

Kontakt
Frågor och synpunkter om innehållet tas emot av redaktionen på: csdsamverkan.hsn@sll.se